Kanaliseringsgraden: hur stor del av spelandet sker utanför licenssystemet

Alla tre siffrorna har under de senaste åren använts för att beskriva hur väl den svenska spelmarknaden lyckas hålla spelandet inom licenssystemet. Skillnaden är för stor för att avfärdas som avrundning. Beroende på metod kan bilden vara att ungefär en sjättedel av spelandet lämnar systemet – eller att andelen är närmare tre av tio.

I juni 2026 presenterade Spelinspektionen sin senaste officiella bedömning: kanaliseringsgraden på den konkurrensutsatta svenska spelmarknaden var 84 procent under 2025, ned från 85 procent året före. För nätkasino uppskattades den till 81 procent och för vadhållning till 96 procent.

Samtidigt har en rapport beställd av Branschföreningen för Onlinespel, BOS, lyft fram betydligt lägre modellberäkningar från analysföretaget H2 Gambling Capital: 72 procent totalt, 83 procent för vadhållning och 62 procent för kommersiellt onlinespel. Rapporten är framtagen av Nordic Legal på uppdrag av BOS, och H2-siffrorna bygger på en kommersiell databas vars svenska data hämtades i augusti 2025.

Det är den här skillnaden som gör kanaliseringsgraden till en av svensk spelpolitiks mest omstridda siffror.

Först: vad mäter kanaliseringsgraden egentligen?

Kanaliseringsgrad är andelen av svenskarnas spelande på den konkurrensutsatta marknaden som sker hos företag med svensk licens. I praktiken domineras den delen av marknaden av nätkasino och vadhållning.

Det motsatta är spel utanför licenssystemet. Enligt sammanställningen på https://znaki.fm/sv/gambling/utlandska-casino/ handlar detta om tjänster som saknar svensk spellicens och därför inte omfattas av samma svenska regelverk. För kanaliseringsgraden, Spelinspektionen och skydd som Spelpaus är en viktig detalj att ”utan svensk licens” inte alltid betyder samma sak som ”olaglig”.

I praktiken behöver tre kategorier hållas isär:

• spel hos operatörer med svensk licens;

• spel hos utländska operatörer som saknar svensk licens men inte nödvändigtvis riktar sig mot Sverige;

• spel hos aktörer som enligt svensk rätt bedriver otillåten verksamhet mot den svenska marknaden.

Enligt den lagstiftning som gäller i dag kan en utländsk speltjänst i vissa situationer ta emot en person från Sverige utan svensk licens så länge verksamheten inte anses riktad mot den svenska marknaden. Spelinspektionen skiljer därför mellan verksamhet som saknar nödvändig licens och annan olicensierad verksamhet.

När myndigheten beräknar kanaliseringsgraden räknas däremot spelandet utanför licenssystemet oavsett denna juridiska skillnad.

Kanaliseringsgrad är alltså inte samma sak som ”andel olagligt spel”.

Det är den första viktiga distinktionen.

Samma marknad – fem olika siffror

Skillnaden mellan Spelinspektionen och BOS blir tydligare när de olika underlagen placeras bredvid varandra.

Publicerade uppskattningar av svensk kanaliseringsgrad. Siffrorna har olika mätperioder och metoder och ska därför inte läsas som direkt utbytbara marknadsandelar.

Underlag	Period/status	Totalt/konkurrensmarknad	Vadhållning	Nätkasino/onlinespel
Spelinspektionen, samlad bedömning	2025	84 %	96 %	81 %
Spelinspektionen, spelarenkät	2025	89 %	98 %	93 %
Spelinspektionen, trafik → omsättning	2025	78 %	95 %	68 %
H2 Gambling Capital, redovisat i BOS-rapport	modell reviderad 2025	72 %	83 %	62 %
BOS/SKOP	undersökning 2023	77 %	84 %	72 %

Källa: Znaki.fm, augusti 2026. Redaktionell jämförelse av Spelinspektionen samt rapporter publicerade av BOS. Metoder och mätperioder skiljer sig.

Det största gapet finns i nätkasino. Spelinspektionens sammanvägda resultat är 81 procent. H2-siffran som återges i BOS-rapporten är 62 procent.

Skillnaden är 19 procentenheter.

Men ett av de mest intressanta resultaten finns mitt emellan. Spelinspektionens egen trafikbaserade metod landar på 68 procent för nätkasino – betydligt närmare H2:s 62 än myndighetens slutliga 81.

Det visar att konflikten inte bara är ”myndigheten mot branschen”.

Skillnaden finns redan mellan olika mätmetoder hos samma myndighet.

84 procent är ett genomsnitt av två olika verkligheter

Spelinspektionen bygger sin huvudindikator på två metoder.

Den första är en spelarenkät. Verian genomförde undersökningen i februari–mars 2026 med 6 744 vuxna respondenter. 4 175 hade spelat någon form av spel om pengar under de senaste tolv månaderna, medan 903 hade spelat på den konkurrensutsatta marknaden. Endast 220 hade spelat nätkasino.

Respondenterna fick bland annat ange var de senast spelade och hur mycket de satsade. Den metoden gav en kanaliseringsgrad på 89 procent för den konkurrensutsatta marknaden.

Den andra metoden börjar inte med vad människor säger utan med internettrafik. Spelinspektionen identifierar licensierade och olicensierade webbplatser, uppskattar svensk trafik och omvandlar därefter trafik till uppskattad omsättning. Den metoden gav 78 procent.

Myndigheten tar sedan genomsnittet:

(89 + 78) / 2 ≈ 84 procent.

Det är den siffra som blivit rubriken.

Men bakom den finns två ganska olika bilder:

• enkätmetoden: 89 procent inom licenssystemet;

• trafikmetoden: 78 procent inom licenssystemet;

• officiell sammanvägning: 84 procent.

Det finns inget matematiskt fel i detta. Men siffran 84 kan ge ett sken av precision som de bakomliggande uppgifterna egentligen inte har.

Spelinspektionen säger själv att indikatorerna bygger på antaganden och uppskattningar och att det är svårt att rangordna dem efter tillförlitlighet. Myndighetens eget intervall för huvudindikatorerna är i praktiken 78–89 procent.

94 procent av spelarna betyder inte 94 procent av pengarna

Det finns ytterligare en siffra som lätt kan förväxlas med kanaliseringsgraden.

Spelinspektionens enkät visar att 94 procent av spelarna på den konkurrensutsatta marknaden hade spelat inom licenssystemet.

Det låter mycket bättre än 84 procent.

Förklaringen är koncentration.

Tänk två grupper. Den första består av 94 personer som spelar relativt små belopp inom det svenska systemet. Den andra består av sex personer som spelar betydligt större summor utanför det.

Då kan nästan alla spelare finnas inom licenssystemet samtidigt som en betydligt större andel av pengarna hamnar utanför.

Tre olika mått kan därför beskriva helt olika saker:

• andel spelare som använder licensierade operatörer;

• andel besök som går till licensierade webbplatser;

• andel spelomsättning som sker inom licenssystemet.

Det är den sista som den politiska diskussionen om kanaliseringsgrad i första hand försöker komma åt.

Varför skiljer sig beräkningarna så mycket?

Det finns ingen kassaapparat där hela den olicensierade svenska marknaden rapporterar sin omsättning. Den måste rekonstrueras indirekt.

De viktigaste osäkerheterna är:

1. Spelaren måste minnas var spelandet skedde. En respondent kan glömma sajter som användes tidigare under året eller blanda ihop olika varumärken.

2. Spelaren måste förstå licensstatusen. Alla vet inte om en sajt har svensk licens. Spelinspektionen försöker korrigera uppenbara felsvar, men osäkerhet finns kvar.

3. Den olicensierade respondentgruppen är liten. När få personer representerar en marknad kan ett enda svar påverka resultatet mycket.

4. Ett besök motsvarar inte ett bestämt spelbelopp. En person kan öppna en sajt utan att spela, medan någon annan kan göra stora insättningar under ett enda besök.

5. Appspelande är svårare att mäta med webbtrafik. Det kan särskilt påverka bilden av den licensierade marknaden.

6. Olika modeller värderar trafik på olika sätt. H2 Gambling Capital använder en kommersiell ekonomisk modell medan Spelinspektionen kombinerar enkätdata och trafikestimat.

Det går alltså att göra metodiskt rimliga antaganden och ändå komma fram till mycket olika resultat.

2 186 webbplatser – men hur mycket spel står de för?

Spelinspektionen hade till och med den 30 april 2026 identifierat 2 186 webbplatser utan svensk licens.

Av dem kategoriserades:

• 976 som nätkasino;

• 800 som en kombination av nätkasino och vadhållning;

• 334 som webbplatser kopplade till företag som fått förbud att tillhandahålla spel i Sverige.

Det kan låta som en enorm marknad.

Men antal domäner är ett dåligt mått på ekonomisk betydelse. Ett företag kan driva flera webbplatser. Domäner kan försvinna, bytas ut eller ha nästan ingen svensk trafik. En liten grupp stora webbplatser kan samtidigt stå för mer spel än hundratals små.

Det är därför antal sajter inte kan översättas direkt till kanaliseringsgrad.

Skinbetting förändrar resultatet med tolv procentenheter

Ännu tydligare blir metodproblemet när skinbetting räknas in.

Spelinspektionen fann att sådana sajter stod för 42 procent av de identifierade besöken till webbplatser utan svensk licens under 2025.

Men skinbetting exkluderas från myndighetens huvudsakliga kanaliseringsindikatorer eftersom samma sajter även kan användas för:

• handel med digitala föremål;

• byte av skins;

• lagerhållning av digitala tillgångar;

• andra aktiviteter som inte nödvändigtvis är spel om pengar.

Med skinbetting inkluderad var bara 61 procent av webbtrafiken till de analyserade sajterna licensierad.

När skinbetting togs bort steg andelen till 73 procent.

Ett enda metodval flyttar alltså trafikmåttet med tolv procentenheter.

Det visar varför en kanaliseringssiffra alltid bör läsas tillsammans med metodbeskrivningen.

Vad säger BOS egentligen?

Det är också viktigt att beskriva den andra sidan korrekt.

Siffran 72 procent är inte en ny officiell BOS-mätning utförd på samma sätt som Spelinspektionens 2025-rapport. Den kommer från H2 Gambling Capital, vars reviderade modell återges i en rapport som BOS beställde av Nordic Legal.

H2 hade tidigare uppskattat den svenska kanaliseringsgraden till 91 procent. Efter en metodförändring 2025 sänktes uppskattningen till 72 procent. För kommersiellt onlinespel blev den nya bedömningen 62 procent.

Det betyder att man bör komma ihåg tre saker:

• siffrorna är modellberäkningar, inte en direkt avläsning av marknaden;

• H2 ändrade sin metod, vilket i sig förändrade resultatet kraftigt;

• BOS använder siffrorna i en branschpolitisk diskussion där föreningen argumenterar för högre kanalisering.

Det är en dramatisk förändring.

Men just därför bör den tolkas metodiskt snarare än politiskt: marknaden blev inte nödvändigtvis nitton procentenheter sämre över en natt. Modellen förändrades.

Samma försiktighet behövs åt andra hållet. Att Spelinspektionens huvudtal är högre innebär inte att myndigheten har observerat 84 procent av alla spelkronor direkt. Även den siffran är ett estimat byggt av två indirekta indikatorer.

Znaki.fms redaktion bedömer därför att den mest relevanta konflikten inte är vilken organisation som ”har rätt”, utan hur mycket vikt som ska läggas på enkäter, trafikdata och ekonomisk modellering.

Vad försvinner när spelandet lämnar licenssystemet?

Kanaliseringsgrad kan låta som en teknisk marknadsandel. Men ur konsumentskyddsperspektiv handlar den om vilka svenska regler som faktiskt kan tillämpas på spelandet.

Inom licenssystemet finns bland annat krav kring:

• registrering och identitetskontroll;

• åldersgräns;

• omsorgsplikt;

• insättningsgränser;

• regler för bonusar;

• måttfull marknadsföring;

• kontroll mot Spelpaus;

• svensk tillsyn och möjlighet till sanktioner.

När spelandet sker utanför den svenska licensmarknaden går det inte att utgå från att samma skydd finns eller kan verkställas av svenska myndigheter.

Det är därför staten bryr sig om kanalisering: frågan gäller inte bara skatteintäkter eller konkurrens mellan företag utan hur stor del av spelandet som faktiskt sker inom det regelverk Sverige har byggt upp.

90 procent är inte riktigt det officiella mål som det ofta kallas

I branschdebatten återkommer ständigt påståendet att Sverige har ett kanaliseringsmål på 90 procent.

Historien är mer komplicerad.

Utredningen som föregick omregleringen bedömde att minst 90 procents kanalisering var eftersträvansvärd. Siffran har sedan fungerat som ett viktigt riktmärke.

Men regeringen har uttryckligen klargjort att 90 procent inte är en formellt beslutad målsättning för spelområdet, utan en bedömning från den tidigare utredningen.

Det gör inte 90 procent irrelevant.

Men det är skillnad mellan:

• ett formellt regeringsmål;

• ett riktmärke från en utredning;

• en nivå som branschen använder i den politiska debatten.

När de tre blandas ihop framstår kanaliseringsdiskussionen som mer svartvit än den egentligen är.

Varför lämnar vissa spelare licenssystemet?

Spelinspektionens senaste undersökning pekar på flera motiv.

Bland personer som uppgav att de spelat utanför systemet återkom framför allt:

• att de var eller tidigare hade varit avstängda via Spelpaus;

• att de upplevde bättre vinstmöjligheter utanför den svenska marknaden;

• att de ville använda spel eller funktioner som inte erbjöds inom licenssystemet;

• att vissa helt enkelt inte visste om sajten hade svensk licens.

Resultatet måste behandlas försiktigt eftersom underlaget för just denna fråga var litet.

Men Spelpaus-resultatet visar samtidigt varför kanaliseringsgrad är mer än en konkurrensfråga.

När en person som aktivt har stängt av sig från licensierat spel fortsätter på en tjänst utanför systemet försvinner just det konsumentskydd som självavstängningen är tänkt att ge.

Nästa strid handlar om själva gränsen för svensk licens

Den nuvarande spellagen bygger på det så kallade riktningskriteriet. Ett onlinespel utan svensk licens omfattas inte automatiskt av svensk spellag bara för att en person i Sverige tekniskt kan nå tjänsten.

En statlig promemoria från 2025 föreslår därför en betydande förändring: riktningskriteriet ska ersättas av ett deltagarkriterium.

Grundtanken är att onlinespel ska anses tillhandahållna i Sverige om personer som befinner sig här kan delta, om operatören inte effektivt hindrar svenskt deltagande.

En sådan förändring skulle kunna innebära att:

• fler utländska speltjänster hamnar inom svensk spellags tillämpningsområde;

• kraven på geoblockering och andra tekniska spärrar får större betydelse;

• Spelinspektionen får ett tydligare underlag för ingripanden;

• gränsen mellan ”olicensierat men inte förbjudet” och otillåtet spel blir mindre.

I promemorian föreslogs ikraftträdande den 1 januari 2027. Förslaget är dock ett lagförslag och ska inte beskrivas som gällande rätt innan lagstiftningsprocessen är slutförd.

En sådan förändring skulle inte automatiskt höja kanaliseringsgraden.

Men den skulle förändra vilket spel Sverige över huvud taget försöker stänga ute från marknaden.

Fem saker siffrorna faktiskt säger

Trots alla metodproblem går det att dra några relativt robusta slutsatser:

1. En mätbar del av svenskarnas spelande sker utanför licenssystemet. Ingen av de seriösa uppskattningarna pekar på full kanalisering.

2. Nätkasino har betydligt lägre kanalisering än vadhållning. Det mönstret återkommer oavsett om man tittar på myndighetens eller branschens uppskattningar.

3. Resultatet påverkas kraftigt av metodval. Enkäter, webbtrafik och ekonomiska modeller ger olika svar.

4. En relativt liten grupp spelare kan stå för en stor del av den olicensierade omsättningen. Därför räcker det inte att mäta hur många personer som någon gång spelar utanför systemet.

5. 84 procent är en uppskattning, inte en exakt marknadsräkning. Den bör läsas tillsammans med Spelinspektionens eget spann och alternativa modeller.

Det är i praktiken mer informativt än att försöka pressa hela marknaden till en enda decimal.

Den mest användbara siffran är kanske ett intervall

Efter alla beräkningar återstår en obekväm slutsats: Sverige vet inte exakt hur stor del av spelandet som sker utanför licenssystemet.

Spelinspektionens officiella bedömning är 84 procent kanaliserat under 2025, alltså omkring 16 procent utanför. Men myndighetens egna två huvudindikatorer ligger mellan 78 och 89 procent. För nätkasino är skillnaden ännu större: från 68 procent i trafikmodellen till 93 procent i spelarenkäten.

H2:s modell, publicerad via BOS-rapporten, placerar den totala nivån på 72 procent och kommersiellt onlinespel på 62 procent.

Det betyder inte att en av sidorna måste ha hittat den ”rätta” siffran och den andra den felaktiga.

Det betyder att den del av marknaden som staten inte får direkt rapportering från också är den del som är svårast att mäta.

Znaki.fms genomgång visar därför att 84 procent bör läsas som en central uppskattning – inte som en exakt avräkning av varje spelad krona. Den robusta slutsatsen är smalare men viktigare: vadhållning har högre kanalisering än nätkasino, en mätbar del av svenska spelares pengar lämnar licenssystemet och storleken på den delen är fortfarande tillräckligt osäker för att förändra hela den spelpolitiska debatten.

Ansvarsfullt spelande

Spel om pengar är endast för personer som har fyllt 18 år. En svensk licens innebär krav på bland annat spelansvar och kontroll inom det svenska regelverket.

Den som vill stoppa sitt registrerade spelande hos svenska licenshavare kan använda spelpaus.se. En självavstängning bör inte kringgås genom spel utanför licenssystemet.

För kostnadsfritt och anonymt stöd finns Stödlinjen på 020-81 91 00.